Stora Hults naturreservat

Landskapet på Bjärehalvön är starkt kulturpräglat och de kustnära markerna har troligen betats under tusentals år. Fäladen är en rest av en sådan betesmark som tillhört byn Stora Hult. Marken i reservatet är sandig och vegetationen består till större delen av en torr till frisk gräsmark.

Inom området gäller särskilda bestämmelser och inskränkningar i allemansrätten, så tänk på att du bland annat inte kan tälta, elda eller ha din hund okopplad här.

Stora Hult – Ort med mycket historia

Några hundratal meter ut i vattnet från Stora Hults strand kan man se resterna av Grytehamn.

För Bjärehalvöns del är det år 1562 som vi första gången finner en skriftlig precisering av en bondehamn. Hamnen ”Grytan” nämns då i ett kungligt brev från den 25 november.

Grytehamn eller Grytan är i dag en sänka i havet, några hundra meter från Stora Hults strand, och den ser ut som en rundbottnad gryta. Ursprungligen var hamnen ett stenrev, som naturen själv danat. Innanför revet var det djupt. Stormarna hade där transporterat bort sanden. Idag syns revet vid lågvatten, men även vid normalt vattenstånd syns den stora Grytestenen i södra delen av revet tydligt från land. Storahultsborna bättrade under 1670-talet på revet och det byggdes ut norröver. När isen en vinter låg tjock körde man ut 1000 lass sten. När våren kom, solen smälte isen och stenarna föll i, hade man underlaget till hamnen.

Grytehamn var på 1500-talet den mest frekventerade vedhamnen på Bjäre, då den danska kungens egna skepp hämtade veden där. Det var energikris i Danmark.

På 1600-talet hade Grytehamn sin storhetstid. Mellan åren 1640 och 1660 fanns det 21 fartyg hemmahörande i Grytan, men endast 10 i Båstad.

På stranden innanför Grytan byggdes skutor av ek och fur. Här låg även ett tegelbruk. När båtar skulle sjösättas drogs rep från skeppet och genom tre öglor som satts fast ute på Grytesten. Hästar spändes för repen, travade inåt land och drog fartyget ut i havet. Hålen där de tre öglorna satt fast på Grytesten finns kvar än i dag.

År 1998 hittades på Stora hults strand en spantdel från ett vrak. Med anledning av detta och ett liknande fynd 1999 genomfördes samma år en undervattenskartering i havet utanför Grytehamn av personal från Fotevikens museum. För någonstans här ute ligger Stora Hults eget Wasa. Det är man övertygad om.

Längre bort mot Grytskären i norr syns den lilla kobbe som Skäragubben byggde ett hus på år 1921 efter att ha kommit i roddbåt från Kalmartrakten. Ett hus som höststormen tog i november samma år.

I backen bortom fäladen ligger fortfarande stugan Backahult i nästan oförändrat skick, där Tre Rosor (Nordvästra Skånes Tidningars grundare) bodde och som var mest känd lokalt för att han alltid körde bil de 150 meterna ner till stranden för att bada.

Vid slutet av Ernst Wigforss väg ligger fortfarande den stuga som finansminister Wigforss köpte 1919 och där han vistades varje sommar.

När vägarna i Stora Hult i början av 1980-talet fick sina namn, var man klok nog att ge varje väg ett namn, som på något sätt speglar historien i området. Vägarna uppkallades efter personer som bott och verkat i Stora Hult. Ernst Wigforss och Mor Botilda, Tre Rosor och Pilla, stor som liten, hög som låg. På så sätt får vi som bor här i dag en förankring i tiden. Skyltar med texten Hövelvägen, Lergravavägen och Påskaliden påminner oss dagligen om flydda tider. Genom vägnamnen är vår lokala historia mer levande än den annars skulle ha varit.

Se bildspelet Tolv månader vid Stora Hults strand nedan av Lars Olefeldt.

 

 

Telefon:

Hemsida: www.lansstyrelsen.se/skane/besok-och-upptack/naturreservat/bastad/stora-hults-strand.html

Adress: Stora Hults strand

Postnummer:

Latitud: 56.324525549498155

Longitud: 12.758974040651765